Dikning och rensning av Himleån! Hur länge skall detta otyg få fortsätta?

Såg nyligen på nyheterna att man rensat bort lekområden i Himleån! 1000 laxfiskar räknas ha dött samt att en hel del ålar gått samma väg. Det är en katastrof för öring, lax, ål, nejonöga att hela vattendrag får rensas. Man kan fråga sig varför öringen försvinner från våra kuster? Detta får fortgå år efter år. Det finns ca 6000 diknings/markavvattningsföretag i Halland vilka ofta grundar sig på gamla domar ofta från tidigt 1900 tal och som gäller än i dag. Dessa har laglig rätt att muddra och rensa bäckar och åar med bara en anmälan till Länsstyrelsen. Dessa så kallade dikningsföretag styrs av okunniga gamla gubbar vars egenintressen går före både natur och samhällets intressen. Dikningsföretagen lämnar efter sig döda vattendrag med grumlade vattendrag som påverkar inte bara åarna och djurlivet utan bidrar till sediment och näringsutförsel till havet. Något måste vara fel när Kommuner, länsstyrelse och Sverige inte når upp till miljömålen. Det är bättre att döda dikningsföretagen än vattendraget.

Listan på vattendrag som nyligen rensats kan göras mycket lång, bland annat rensades Viskan på 8 km 2010, Nyrebäcken dikades 2014, se bilden, sedan Törlan och 2023 Tvååkersån. I Dagsläget har man börjat att rensa Suseån på över 1 mils sträcka i tron att man kan få bort vattnet snabbare och minska översvämningsrisken. Alla träd ut med vattendraget rensas bort vilket ger att invasiva växter som jättebalsamin, knäckepil och jätteloka tar över och ett grumligt/brunt vattendrag skapas. Man borde istället ta bort kraftverkens dammar som dämmer och återställa ån till mer ursprungligt skick. Dyra omlöp borde bli billiga dammutrivningar. I Suseåns huvudfåra finns eller skall jag säga fanns bland annat havsnejonöga, flodpärlmussla, äkta målarmussla, spetsig målarmussla, allmän dammussla, lax och öring. Framtiden för Suseån och dess djurliv ser inte bra ut. 2014. Länsstyrelsen måste uppdateras både i kunskap och utbildning. Hur länge skall detta vansinne pågå?

Gott Nytt År önskar utrotningshotade djurarter i halländska vattendrag

Året som gått har varit negativt i många avseenden. Havsnejonögat minskar stadigt i antal och mindre än ett 50 tal finns kvar som når sina lekplatser i åarna. Flodpärlmusslan går starkt nedåt och finns snart kvar bara som ett minne av en pärla på en brosch eller halsband hos någon äldre dam. Lax och öringtillgången minskar drastiskt samt att ålen snart är borta. Detta har pågått en längre tid tack vare en miljöfientlig regering, feghet, okunskap samt ovilja hos kommunpolitiker som värnar om utfiskning av havet och vattenkraftsdammar som kultur för att utrota arter. Den propaganda och korruption som finns mellan vattenkraftsbolagen och styrande måste uppmärksammas och ta ett slut.

Det finns tid att ändra på allt. För året 2025 hoppas jag att någon styrande i Sverige, Laholm och övriga kommunerna längs västkusten får en lidnersk knäpp med att riva dammar och restaurera våra misshandlade vattendrag så vi kan rädda den spillra av havsnejonögon, lax och flodpärlmusslor som finns kvar. På köpet får vi levande hav och vattendrag, biologisk mångfald, ekoturism, levande landsbygd och en framtidstro för kommande generationer.