Havs och vattenmyndigheten hade avspark för laxens år 2019 den 29 november i Göteborg. Hoppas att de menar allvar med att förbättra den vilda laxens och de strömvattenlevande arternas situation i Halland! Frågan är om de lever upp till sitt åtagande.

Hans Schibli höll laxvandring nedan bron vid Kungsbygget. Vi fick se lekande lax och ett givande föredrag om laxens biologi. Stensålaxen är ett av 5 genuina laxbestånd den halländska västkusten och är extremt viktigt att bevara. Vildlaxbeståndet har minskat med över 95 procent sedan början av nittonhundratalet. Det är Laxensår 2019 och det är dags att reagera.

Ted von Proschwitz höll ett intressant och givande docentföreläsning av landlevande mollusker (snäckor och sniglar) och deras känsliga miljöer. Naturliga rikkärr, bäckdråg och våtmarker har minskat betydligt under 1900 talet och missgynnat landlevande snäckor stort. Kopplingen till fisk och vattenlevande musslor är stor. Återställning och skydd av habitat behövs.

Djuphavsfiskarna är fascinerande och kommunicerar med ljus. de växer långsamt och finns ned till 8000 meters djup.  Smältande istäcke och nya fiskemetoder gör så att de blir lättare att komma åt. Utrotning av haven fortsätter.

Människor från hela världen samlades för att ta del av varandras erfarenheter om vattendrag och de utmaningar som finns för att kunna återställa och skydda de sista fria outbyggda vattendragen. När det gäller vattenvård och skydd av våra vattendrag ligger Sverige långt ned på listan. Våra vattenlagar är sedan 1918 och extremt otidsenliga. Vattenkraftföretagen i  Sverige har stort inflytande på politiker med argumentation som fossilfri el. Ingen av dem tänker på den utrotning av vattenekosystemet och vattenlevande arter som sker i samband med vattenkraftsutbyggnad .

Med små resurser kan man återställa vattendragen. Om inte till ursprungligt skick men till ett estetiskt vackert vattendrag som är optimalt för öring och flodpärlmussla.

Alla stenarna har lagts tillbaka och gjort vattendraget mer mångformigt. Vattendraget har omvandlats till en optimal miljö för öring och flodpärlmussla.

Bilden visar vattendraget innan restaurering av sträckan vid Torsås i Mjöbäck. För ett ovant öga ser det bra ut men biotopen är inte bra för vare sig öring eller flodpärlmussla.  Vattendraget är tidigare rensat och alla stenar ligger vid sidan om vattendraget.

Högvadsån ned Ullared drabbades av en enorm tillväxt av alger som täckte bottnarna med ett grönt slem lager. Undrar hur Högvadsåns  flodpärlmusselbestånd har klarat sig?

Stormusslor, fisk och mindre vattendrag led när det inte regnade. De flesta vattendrag och sjöar är mer eller mindre utdikade samt reglerade med dammar. Viktigast tycks vara att leda bort vatten samt att det är vatten i dammarna. Vattendragen är det ingen som tänker på.